- och det fina med iskalla upplevelser av smaklös mat
Samiskan sägs ha över tre hundra ord för snö och begrepp som beskriver snön. Mitt eget snöförknippade ordförråd har för det mesta en genomgående negativ klang. Och ändå – en vinter utan snö är inte någon vinter. Jag hann bli riktigt orolig när jag för första gången fick uppleva slutet av november utan flingor. Oron bekräftad obefogad och årets obligatoriska snöänglar är avklarade! Det är något visst och nödvändigt med snöänglar. Är det länge sen sist?
Snö är bra till mycket, även när det kommer till käk. Vid ett otal tillfällen när mitt iskubsfrysarminne tagit tillfällig semester i paraplydrinksland har jag tagit till snö som substitut. Det oskuldsvita pudret är säkert helt fullt av de där små krypen våra föräldrar varnade oss för när vi var små, ”ät inte snö, då får du mask i magen”, hette det ju. Men vet ni vad, jag tror jag överlever. Med tanke på det som jag med all säkerhet redan sätter i mig från alla noga innehållsdeklarerade varor så gör nog lite snö varken från eller till. Med andra ord tror jag att det gömmer sig lite skit i allt det som verkar oskuldsfullt och vitt.
Det är något magiskt med snö och att äta ute i isande kyla, eller hur? Speciellt rätter som serveras kalla blir extra goda när du avnjuter dem på en istallrik och i en igloo! Nähä, du håller inte med mig? Det gör faktiskt inte jag heller. Men många av de långväga besökarna i mina trakter bara älskar en kall, halvfrusen laxsnitt till vargtassen som lapas ur isglas. Detta om något vittnar om betydelsen av miljö och kontext för en helhetsupplevelse av en måltid och det är fascinerande. Allt sätts i sitt sammanhang och presentationen av maten är viktigare än man tror. Hur långt kan man gå? Jag funderar på att bjuda någon inte ont anande gäst på lite torkade älglortar toppat med timjan och balsamicoreduktion ute i min egenbyggda snökoja. Som pricken över i, på egentillverkade istallrikar såklart. Given succé förväntas. Har du några middagsplaner?
Här kommer i alla fall något rätt läckert som också funkar när ditt förråd av älglort tagit slut:
Älgcarpaccio med en kräm gjord på stenmurklor. Lingon, pinjenötter, parmesanost, krutonger, balsamico, olivolja, salt och svartpeppar
Sellakrom i sin enkelhet med trevligt sällskap av citrusdoftande fänkålssallad, västerbottenostbakelse, crème fraîche, citron, rödlök och gräslök.
Dagens slutsatser:
1. Tallrikar av is är kul, inomhus om du äter snabbt och utomhus för det mesta.
2. Mat i snökojor av olika slag avnjuts helst i varmt format.
3. Snö går att använda som cocktailtilltugg och för att flaxa med ben och armar i.